Suger på de här med blogg
Ska berätta allt som jag har på mitt hjärta just nu!
Jag har gått i dagarna och tänkt på en person som för alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta.
Kommer på mig själv i bland att jag tänker på honom, som om jag kan ringa han..
Dom som känner mig vet vad jag pratar om.
HATAR HATAR när man aldrig mer få träffa nån igen. När nån dör, eller man bara kanske ser honom/henne för sista gången i sitt liv utan att veta om det.. Men då, då vet man det ju inte.
Låter kanske fånigt,löjligt.. Men dom ni tycker om, VISA det!
Ord kanske inte räcker ibland. Utan mer ska till.
Långt att läsa, men kanske värt det. Bedöm du!!
I bland tänker jag att jag vill göra en återförening med ALLA människor jag har träffat sen jag kan minnas dom. Jag skulle ha så kul! Tycker faktiskt om alla. om det är en elak person tycker jag knappt illa om denne, utan synd. Synd om henne/honom för att dom gör sig värt att tyckas synd om. Och jag dömer inte, tar oftast alltid reda på fakta innan. Livet är alldeles för kort för att döma, vara långsint, vara ego. Jag har nog varit en sån människa en gång i tiden, men aldrig mer. Då var man inte "vuxen". Men vet knappt om jag kan kallas det nu heller.
Det finns människor jag stött på genom vänner som jag tycker om väldigt mycket (mina vänner alltså), men som visats sig inte alls vara sjysst. Dom tycker jag synd om. Varför kan man bara inte vara snäll. Finns dom som jag har gjort nått, verkar det som, men jag vet inte vad. Dom är bara allmänt taskiga mot mig. Dom tycker jag synd om. Försöker att aldrig gå bakom ryggen och "snacka skit om nån", jag kan säga det till personen om det är nått jag kan störa mig på.
Jag menar inte att jag är världens snällaste, även fast några kanske tycker det. Jag menar inte att jag är perfekt, men det är inte DU heller. Och snälla, snälla om du är äldre än mig, 7,10,35 år äldre.. Kalla mig inte för: Lilla gumman, säg inte heller: "Vad vet du, vad har du varit med om". Mycket mer än kanske en 50-åring kan ana.
Åldern gör en inte, det är ens erfarenheter..
Nu blev allt bara kladd här. Men det var vad jag kände just nu!'
Sen vill jag även sända några tankar till en familj som jag vet har det svårt just nu.
Som har förlorat sitt barn,kanske syskon o.s.v.
Känner dom inte alls, men kan på ett sätt nånstans långt inne i mitt hjärta förstå deras smärta.
Kommentarer
Trackback
